Stor blåklocka

Kännetecken

Stor blåklocka är en flerårig ört med upprätta, slanka och oftast ogrenade stänglar. Bladen är smala, lansettlika och glänsande, och påminner om persikoblad – därav det latinska artnamnet persicifolia.

Blommorna är stora, vidöppna och skålformade klockor i ljust blåviolett, ibland vita. De sitter glest i en klase i toppen av stjälken och är tydligt större än hos den vanliga lilla blåklockan.

Var den växer

Arten växer i torra ängar, backar, vägkanter, skogsbryn och ljusa skogar. Den föredrar soliga till halvskuggiga lägen och gärna kalkrik mark.

I Sverige är den vanligast i södra och mellersta delarna av landet och blir mer sällsynt längre norrut.

Blomning

Stor blåklocka blommar från juni till augusti. Blommorna öppnar sig successivt nerifrån och upp längs stjälken, så varje planta kan blomma länge.

I köket och i buketten

Blommorna och de unga bladen hos stor blåklocka anses ätliga och kan användas sparsamt, till exempel som dekoration på sallader eller bakverk. Varning: ät bara små mängder och aldrig om du inte är helt säker på artbestämningen. Plocka inte heller från vägkanter eller förorenade platser.

I buketten är den en riktig pärla med sina höga stänglar och stora, luftiga klockor. Plocka med måtta och bara där den växer rikligt, så att beståndet får finnas kvar.

Pollinatörer

Blommorna besöks flitigt av humlor och andra bin. Flera solitära bin, bland annat klockbin, är specialiserade på klockväxter och är beroende av blåklockor för att samla pollen till sina larver.

Blommorna släpper ut pollen innan pistillens märke blir mottagligt, vilket minskar risken för självpollinering och gynnar korsbefruktning med hjälp av insekter.

Kul att veta

Släktnamnet Campanula kommer från latinets campana, 'klocka', och betyder alltså 'liten klocka'. Artnamnet persicifolia betyder 'persikobladig'.

Stor blåklocka är också en omtyckt trädgårdsväxt, och det finns odlade sorter med både vita och fyllda blommor.