Stånds

Kännetecken

Stånds är en kraftig, upprätt ört med många gula blomkorgar samlade i en tät, platt kvast i toppen. Varje korg har en gul mitt av rörblommor omgiven av en krans gula strålblommor. Det gör att blomställningen lyser långt.

Bladen är djupt flikiga och nästan krusiga. Stjälken är ofta rödaktig nedtill. Plantan är oftast tvåårig. Första året bildar den bara en bladrosett och blommar sedan det andra året.

Var den växer

Stånds trivs på torra, sandiga och öppna marker. Leta efter den längs vägkanter, banvallar, på torrängar och i betesmarker, gärna där marken har störts. I Sverige är den vanligast i söder och längs kusterna.

Blomning

Stånds blommar från juli till september. Då kan hela slänter lysa gula av den. Efter blomningen bildar den små frukter med vit flygpensel som sprids med vinden.

I köket och i buketten

Varning: Stånds är giftig och ska aldrig ätas. Hela växten innehåller pyrrolizidinalkaloider som skadar levern. Skadan kan byggas upp över tid, även av små mängder. Stånds är särskilt farlig för hästar och nötkreatur, och den behåller sin giftighet när den har torkat i hö eller ensilage.

I en bukett kan stånds ge en klar gul färg. Tvätta händerna efter att du har hanterat den, och håll den borta från barn, husdjur och betesdjur. Plocka aldrig stånds i tron att det är en annan gul korgblommig växt som du vill äta.

Pollinatörer

Stånds har rikligt med nektar och lättåtkomliga blommor, så den drar till sig ett brett spektrum av insekter. Det gäller till exempel bin, humlor, blomflugor och fjärilar. Eftersom den blommar sent på sommaren blir den en viktig matkälla när många andra blommor har blommat över.

Växten är också värdväxt för fjärilen Tyria jacobaeae. Dess gul- och svartrandiga larver äter av stånds och lagrar giftet i kroppen. Det gör dem oaptitliga för fåglar.

Kul att veta

Artnamnet jacobaea syftar på aposteln Jakob, eftersom stånds brukar stå i full blom kring Jakobsdagen den 25 juli.

På Isle of Man räknas stånds som nationalblomma, trots att den annars ofta ses som ett problematiskt ogräs i betesmarker.