Smörblomma

Kännetecken

Smörblomman är en flerårig ört med upprätt, grenig stjälk och blommor som sitter högt över gräset. Blommorna har oftast fem blanka, klargula kronblad som ser nästan lackerade ut.

Bladen är handflikiga och djupt delade i spetsiga flikar. Blomskaften är runda och ofårade, vilket skiljer smörblomman från flera av sina nära släktingar bland ranunklerna.

Var den växer

Smörblomman är en av Sveriges vanligaste ängsblommor och finns i nästan hela landet. Den växer på ängar, i betesmarker, vägkanter och gräsmattor och trivs gärna där marken är lite fuktig.

I betesmarker blir den ofta kvar när andra växter betas ner, eftersom djuren helst undviker den.

Blomning

Smörblomman blommar från maj till augusti och färgar under försommaren hela ängar gula. Den hör till de blommor som brukar finnas med när sommaren verkligen har kommit.

I köket och i buketten

Varning: Smörblomman är giftig och ska inte ätas. Växten innehåller ämnen som bildar protoanemonin, som irriterar slemhinnor och kan ge magbesvär. Växtsaften kan också irritera huden och ge rodnad eller blåsor hos känsliga personer.

I vasen är den däremot en fin följeslagare till andra ängsblommor, till exempel i midsommarbuketten. Tvätta händerna efter att du har plockat den och håll buketten utom räckhåll för små barn och husdjur.

Pollinatörer

Den öppna, skålformade blomman ger insekterna lätt tillgång till nektar och pollen. Därför får den besök av många olika pollinatörer, till exempel flugor, solitära bin, humlor och skalbaggar.

Kul att veta

De blanka kronbladen har ett särskilt cellager som reflekterar ljuset nästan som en spegel. Det är därför du kan se ett gult skimmer på huden om du håller en smörblomma under hakan.

När smörblomman torkas bryts giftet ner. I hö är den därför ofarlig för djuren, men färsk på betet låter de den helst stå kvar.