Puktörne

Kännetecken

Puktörne är en lågväxt, förvedad halvbuske med upprätta eller uppstigande stjälkar som bär vassa taggar. Stjälkarna är ofta håriga och lite klibbiga, och bladen är små och oftast tredelade med tandade småblad.

Blommorna är typiska ärtblommor i rosa till rosaröda nyanser och sitter i bladvecken längs stjälkarna. Efter blomningen bildas små baljor.

Var den växer

Arten trivs på torra, öppna och soliga platser, gärna på kalkrik eller sandig mark. Du hittar den i betesmarker, på torrbackar, i vägkanter och på strandängar.

I Sverige förekommer puktörne främst i södra delen av landet, med tyngdpunkt i Skåne och på Öland och Gotland.

Blomning

Puktörne blommar under högsommaren, ungefär från juli till augusti. De rosa blommorna syns bra mot det ofta torra och gulnande gräset i sommarhagarna.

I köket och i buketten

Puktörne är ingen ätlig växt och används inte i matlagning. Roten har en lång historia i folkmedicinen, men det är inget att experimentera med hemma.

I buketter gör sig puktörne mindre bra på grund av taggarna. Den är dessutom inte vanlig överallt, så det bästa är att njuta av den där den växer.

Pollinatörer

Blommorna producerar ingen nektar men gott om pollen. Humlor och andra kraftiga bin landar på blomman, och deras tyngd trycker ned kölen så att pollen pressas ut mot insektens undersida.

Kul att veta

Släktnamnet Ononis brukar härledas från grekiskans onos, åsna. Det engelska namnet restharrow, ungefär "stoppa harven", syftar på att de sega, djupa rötterna sades kunna hejda harven när åkrarna bearbetades.