Oxtunga

Kännetecken

Oxtunga är en två- till flerårig ört med upprätt, grenig stjälk. Hela växten är klädd med styva, sträva hår. Bladen är smala och lansettlika och påminner om en tunga till formen, vilket har gett växten dess svenska namn.

Blommorna sitter i ihopkrullade knippen som rullas ut efter hand som blomningen fortskrider. Varje blomma är liten, femflikig och djupt blåviolett med ett vitt svalg. Knopparna och de nyutslagna blommorna är ofta rödvioletta.

Var den växer

Oxtunga trivs på torr, solig och gärna sandig eller kalkrik mark. Du hittar den längs vägkanter, banvallar och torra betesmarker, på åkerrenar och på ruderatmark.

I Sverige är den vanligast i de södra och mellersta delarna av landet.

Blomning

Oxtunga blommar från juni till augusti, ibland ännu längre in på hösten. Eftersom blomknippena rullas ut successivt kan samma planta blomma under lång tid.

I köket och i buketten

Varning: Oxtunga innehåller pyrrolizidinalkaloider, som kan skada levern, särskilt om man får i sig dem upprepade gånger. Växten bör inte ätas regelbundet eller i större mängd, och den ska helt undvikas av gravida, ammande och barn. Ät aldrig en växt som du inte säkert har artbestämt.

Blommorna har traditionellt använts sparsamt som färgglad dekoration, ungefär som de närbesläktade gurkörtsblommorna. Bäst njuter man nog av oxtungan i en vas, där de blå blommorna ger en ängslik och lite vildvuxen känsla i sommarbuketten. Använd gärna handskar när du plockar den, för de sträva håren kan irritera huden.

Pollinatörer

Oxtunga är en utmärkt nektarväxt. Humlor och bin besöker den flitigt, och den långa blomningen gör den till en värdefull resurs för pollinerande insekter under hela sommaren.

Kul att veta

De flesta blommor i familjen strävbladiga växter byter färg från rosa eller rödviolett till blått när de åldras. Färgskiftet beror på att surhetsgraden i kronbladens cellsaft förändras, och det kan fungera som en signal till insekterna om vilka blommor som är mest givande att besöka.

Artepitetet officinalis betyder ungefär 'som används på apoteket'. Det visar att oxtungan förr räknades till läkeörterna.