Gul fetknopp
Sedum acre
Lysande gula stjärnor på torra hällar och i sandiga vägkanter – en tålig liten suckulent som trivs där få andra klarar sig.
Giftig
Kännetecken
Gul fetknopp är en låg, mattbildande flerårig ört med små, tjocka och köttiga blad. Bladen sitter tätt längs stjälkarna, nästan som fjäll, och är äggformade och trubbiga. De tjocka bladen lagrar vatten, vilket gör att växten klarar långa perioder av torka.
Blommorna är stjärnformade med fem spetsiga, klargula kronblad. De sitter samlade i toppen av stjälkarna och kan bilda lysande gula mattor när många plantor blommar samtidigt.
Var den växer
Gul fetknopp trivs på torra, soliga och näringsfattiga platser. Du hittar den på berghällar, i sandiga och grusiga marker, i vägkanter, på banvallar och i springor i gamla murar och stengärdsgårdar.
Arten är vanlig i stora delar av Sverige och klarar sig ofta på platser där konkurrensen från andra växter är liten.
Blomning
Gul fetknopp blommar främst i juni–juli. Under blomningen kan hällar och sandmarker skimra i gult, och de blommande mattorna syns på långt håll.
I köket och i buketten
Varning: Gul fetknopp är svagt giftig och ska inte ätas. Växten har en skarp, pepprig smak och innehåller ämnen som kan ge illamående, kräkningar och andra besvär. Ät aldrig vilda växter som du inte är helt säker på.
Till buketter är den för liten och låg, men den gör sig utmärkt i trädgården. Den är en vanlig art i stenpartier och används ofta på gröna sedumtak, där tåligheten mot torka och sol är en stor fördel.
Pollinatörer
Blommorna ger nektar och pollen och besöks av bin, humlor och blomflugor. Eftersom den blommar på öppna, solvarma platser blir den ett viktigt inslag för insekter i torra miljöer.
Kul att veta
Den skarpa smaken har gett gul fetknopp namn på flera språk: på engelska heter den wall-pepper och på tyska Scharfer Mauerpfeffer, ungefär ”skarp murpeppar”.
Gul fetknopp är mycket seglivad. Avbrutna skott kan slå rot och växa till nya plantor, vilket är en av förklaringarna till att den så lätt sprider sig över hällar och grus.