Gråbinka

Kännetecken

Gråbinka är en upprätt, ofta grenig ört med lite sträva, håriga stjälkar och blad. Bladen är smala och lansettlika. Blomkorgarna är små och sitter flera tillsammans i toppen av stjälken.

Korgarna har en gulaktig mitt och många smala, blekt lila till rödlila strålblommor. Strålarna är korta och står ofta rakt upp, så att blomman kan se lite halvöppen ut. Efter blomningen bildas gråvita, luddiga fröställningar som har gett växten dess namn.

Var den växer

Gråbinka trivs på torra, soliga och näringsfattiga platser. Leta efter den i torrbackar, sandiga vägkanter, på banvallar, i grustag och på hällmarker.

Arten förekommer i stora delar av Sverige och dyker gärna upp på öppen, störd mark där konkurrensen från högre växter är liten.

Blomning

Gråbinka blommar från juni till september. Ofta finns både blommor och luddiga fröställningar på samma planta samtidigt, särskilt under sensommaren.

I köket och i buketten

Gråbinka är inte känd som ätlig och ska inte användas i matlagning. Ät aldrig vilda växter som du inte med säkerhet har artbestämt.

I buketten passar den däremot bra som en anspråkslös fyllnadsblomma. De små lila korgarna och de silvriga fröställningarna ger en luftig, ängslik känsla tillsammans med gräs och andra torrmarksblommor.

Pollinatörer

De små korgarna lockar flugor, blomflugor och mindre bin. Gråbinkan blommar länge, så den kan vara en nektarkälla för insekter på torra marker långt in på sensommaren.

Kul att veta

Släktnamnet Erigeron kommer från grekiskans ord för ”tidig” och ”gubbe”. Namnet syftar på de gråhåriga fröställningarna som får plantan att se åldrad ut redan tidigt, och samma bild finns i det svenska namnet gråbinka.

Artepitetet acris betyder ”skarp” eller ”besk” på latin.