Backnejlika

Kännetecken

Backnejlikan är en låg, flerårig ört med smala, gräsliknande blad och tunna stjälkar som ofta bildar lösa mattor. Blommorna sitter ensamma eller några stycken tillsammans i toppen av stjälkarna.

De fem kronbladen är klarrosa till rödrosa och har tandade kanter. Kring blommans mitt går en mörkare, purpurfärgad ring, och kronbladen är ofta prickiga med ljusa fläckar. De mönstren gör den lätt att känna igen.

Var den växer

Backnejlikan trivs på torr, sandig eller grusig och näringsfattig mark i full sol. Du hittar den i hagar, på ängar, torra backar och längs vägkanter och järnvägsbankar.

Arten är vanligast i södra och mellersta Sverige. Den är beroende av öppna marker som hålls efter genom bete eller slåtter, och den försvinner när marken växer igen eller gödslas.

Blomning

Backnejlikan blommar från juni till augusti. Under högsommaren kan en solig backe vara full av små rosa prickar.

I köket och i buketten

Varning: Ät bara växter som du med säkerhet har artbestämt. Kronblad från nejlikor används ibland som ätlig garnering, men bara i små mängder. Resten av växten ska inte ätas. Backnejlikan är dessutom en del av en krympande ängsflora, så använd hellre odlade trädgårdsnejlikor om du vill pynta en tårta eller sallad.

I en liten bukett ger backnejlikan en fin färgklick, gärna tillsammans med andra växter från torrbackar. Plocka i så fall bara några stjälkar där den växer rikligt.

Pollinatörer

Nektarn sitter längst ner i ett smalt blomrör, så den nås främst av fjärilar med lång sugsnabel. Backnejlikan är därför en värdefull nektarväxt för dagfjärilar på torra, blomrika marker.

Kul att veta

Släktnamnet Dianthus brukar översättas med ”gudarnas blomma” och kommer från grekiskans ord för gud och blomma. Samma släkte rymmer även de nejlikor vi odlar i trädgårdar och köper som snittblommor.

Artnamnet deltoides syftar på den grekiska bokstaven delta (Δ), alltså något triangelformat.