Ängshaverrot
Tragopogon pratensis
Gula korgar som slår ut på morgonen och stänger vid lunch. Ängshaverrot är ängens morgonpigga solur med stora, fjäderlätta fröbollar.
Delvis ätlig
Kännetecken
Ängshaverrot är en två- eller flerårig ört med upprätt, ofta ogrenad stjälk. Bladen är smala och gräslika, och de omfattar stjälken vid basen. Hela växten innehåller en vit mjölksaft som tränger fram om man bryter av en stjälk eller ett blad.
Varje stjälk bär en ensam gul blomkorg som bara består av strålblommor. Runt korgen sitter långa, spetsiga holkfjäll som ofta är lika långa som eller längre än blommorna. Efter blomningen bildas en stor, klotrund fröboll som liknar en jättelik maskrosboll. Fröna har fjäderlika flygskärmar och sprids med vinden.
Var den växer
Arten trivs på soliga, öppna platser som ängar, betesmarker, vägkanter, banvallar och torra slänter. Den är vanlig i södra och mellersta Sverige och blir ovanligare norrut.
Blomning
Ängshaverrot blommar främst i juni och juli. Korgarna öppnar sig tidigt på morgonen och sluter sig igen kring middagstid. Därför ser man oftast blommorna öppna under förmiddagen, medan det på eftermiddagen bara syns slutna, spetsiga knoppar.
I köket och i buketten
Unga rötter och späda skott har länge ätits som grönsak, på liknande sätt som den odlade släktingen haverrot (Tragopogon porrifolius). Äldre växtdelar blir däremot sega och beska.
Varning: Ät bara växter som du med säkerhet har artbestämt, och samla aldrig från vägkanter eller förorenad mark. Ängshaverrot kan förväxlas med andra gula korgblommiga växter. Är du det minsta osäker ska du låta bli.
Som snittblomma passar den dåligt, eftersom korgarna stänger redan vid lunch. De stora fröbollarna kan däremot bli vackra i torkade arrangemang om man plockar dem innan de öppnat sig helt och fixerar dem med lite hårspray.
Pollinatörer
Blommorna besöks av bin, blomflugor och andra flugor som kommer för pollen och nektar. Eftersom korgarna bara är öppna en del av dagen sker de flesta besöken på morgonen och förmiddagen.
Kul att veta
De regelbundna öppettiderna har gett växten smeknamn i flera länder. På engelska heter den 'Jack-go-to-bed-at-noon', alltså ungefär 'Jack som går och lägger sig vid lunch'.
Släktnamnet Tragopogon kommer från grekiskans ord för 'bock' och 'skägg' och syftar på den luddiga fröbollen.