Äkta höskallra
Rhinanthus serotinus
Gula blommor och fröställningar som skallrar i vinden. Äkta höskallran är en halvparasit som ger plats åt ängens blomsterprakt.
Giftig
Kännetecken
Äkta höskallra är en ettårig ört med upprätt, ofta grenig stjälk och smala, sågtandade blad som sitter mitt emot varandra. De gula blommorna sitter i ax i toppen av stjälken och är tvåläppiga. Överläppen har två små, ofta violetta tänder.
Blomkronans rör är något böjt uppåt. Det skiljer arten från den närstående ängskallran (Rhinanthus minor), som har mindre blommor med rakt rör. Fodret är uppblåst och platt, och efter blomningen bildas runda fröhus med platta, vingkantade frön.
Höskallran är en halvparasit. Den har gröna blad och fotosyntes men hämtar också vatten och näring från rötterna hos gräs och andra växter runt omkring.
Var den växer
Arten trivs på öppna, soliga gräsmarker som slåtterängar, betesmarker, vägkanter och dikesrenar. Den är vanlig i stora delar av Sverige.
Eftersom den är ettårig och bara sprids med frö gynnas den av sen slåtter, som ger fröna tid att mogna innan gräset slås.
Blomning
Äkta höskallra blommar från juni till augusti. De gula blomaxen syns tydligt bland gräset på sommarängen.
När fröna mognar torkar fodret och fröhusen. Fröna lossnar inne i dem och skallrar när plantan rör sig i vinden eller när man går förbi.
I köket och i buketten
Varning: Äkta höskallra är giftig och ska inte ätas. Växten innehåller aukubin, en iridoidglykosid, och kan ge förgiftning hos både människor och djur. Förr var det ett problem när höskallrans frön hamnade bland säden och följde med in i mjölet.
I buketten gör den sig däremot fint. De gula blommorna och de uppblåsta fodren ger en vild, lantlig känsla tillsammans med prästkragar, blåklockor och gräs.
Pollinatörer
Blommorna pollineras främst av humlor. Blomkronan är byggd så att bara kraftiga insekter kan pressa sig in till nektarn, och på vägen får de pollen på ryggen.
Kul att veta
Namnet höskallra är talande. När fröna började skallra i fröhusen var det enligt gammal bondetradition dags att slå höet.
I dag används höskallror ibland när man restaurerar ängar. Eftersom de snyltar på gräsens rötter håller de tillbaka gräset, och då får andra ängsblommor lättare att etablera sig.